Medlingsprocessen vid enhetens för boendemiljö bygger på teorin om restortativ rättvisa. Restortativ rättvisa betonar parternas rätt till delaktighet och vikten därav vid hantering och lösning av ärendet. Varaktig fred uppstår inte utan att parterna är i centrum för hanteringen av konflikten.
Restorativ rättvisas rötter finns i många ursprungsbefolkningars traditionella sätt att hantera konflikter. Den europeiska pionjären för denna ideologi var den norska kriminologen Nils Christie, som på 1970-talet skrev artikeln "Conflicts as property". Restorativ rättvisa började främjas i västländerna som ett alternativ till den traditionella rättvisan.
Restorativ medling syftar inte till att hitta skyldiga, utan snarare gemensamma intressen, genom vilka lösningar på en konfliktsituation kan hittas. Den absoluta fördelen med ideologin är att situationer som annars inte skulle kunna hanteras kan hanteras. Till exempel, vid grannmedling kan grannar komma ihåg något som hänt på olika sätt, och de har inga bevis för att stödja sina synpunkter. Detta är en så kallad ord mot ord-situation, då medlingen kan gå från en diskussion om händelser till exempelvis diskussionsnivåer om känslor och behov och flytta fokus för diskussionen till framtiden. Medlaren agerar inte som domare vid tillfället, och tar inte ställning för rätt eller fel. Processen leder dock deltagarna att möta varandra och situationen på ett kontrollerat sätt och kan leda till att gemensamma intressen hittas eller på annat sätt främja återställandet av boender Fred.
Verkställighet av återställande rättvisa
I restaurativ medling betonas medlarens opartiskhet, dialogiska samtal, konfidentialitet och framtidsorientering. Medlaren meddelar till exempel inte någonting som denne har hört från en granne till en annan granne, om inte detta specifikt har överenskommits, vilket innebär att samtalen med medlaren är konfidentiella. Historiska händelser behandlas ofta i medlingen, men samtidigt fokuserar man på framtiden.
Principen för restaurativ rättvisa kan tillämpas utöver den konventionella medlingsprocessen. Till exempel har bostadsfredscentret utvecklat processer för gemenskapsmedling och gemenskapsdialog som behandlar intressena hos en större bostadsgemenskap eller ett område.
